om att skriva

Jag fick ett mejl från självaste fröken Michaela Forni igår. "Sluta aldrig skriv" skrev hon. Det kommer jag spara. Jag kommer aldrig sluta känna behovet av att skriva ner mina tankar, för mig är det ett sätt att få utlopp för mina känslor. Det är också ett sätt att dämpa oron jag ständigt har inom mig: om jag skriver ner allting så vet jag var jag har tankarna. Då kan jag tänka på dem när jag har tid. På den här väldigt anonyma bloggen har jag skrivit i många år. Just nu skriver jag mycket för att (kanske) du läser. Jag saknar dig.